Fortsättning följer..............

Det här stället kan jag vid det här laget. Aldrig tidigare i hela mitt liv har jag ens varit i närheten av ett "frikort" och nu har jag användt det så många gånger att jag tappat räkningen.

Tillbaka igen för kontrollröntgen.

Jag försökte verkligen tänka positiva tankar och låg där och log. Allt för att min hjärna skulle ge ett så positivt intryck som möjligt, eller snarare avtryck.             -Hoppas att det funkade :-).

Nu väntar jag med spänning på kallelse till läkaren för att få reslutatet och hoppas att mina goda tankar syntes på plåtarna.  

I går följde jag med Anders på gympan. Hopp och stutts! Det gick riktigt bra. Det var ett baspass vilket nog var en bra början. Körde ett yoga pass framför DVDn i måndags och fick riktigt skön träningsvärk.

Onsdagen var ett riktigt lågvattenmärke, framför allt psykiskt. Däremot var både måndagen, tisdagen och torsdagen riktigt bra dagar och då gäller det att passa på.

Om två veckor har jag lovat Elin på försäkringskassan att börja jobba 25%. Det kommer säkert att funka om utvecklingen går som den gått den senaste tiden. Jag har praktiserat hos mig själv i två veckor och det är ungefär den arbetstiden jag fått ihop, totalt sett. Vissa dagar funkar inte, men vissa går riktigt bra. Visserligen ibland genom att stödja vissa läkemedelsfabrikanter, men det är nog sånt man får ta.

 (Hahaha "får ta"... det var ju roligt! Som i "får ta" huvudvärkstabletter" typ :P )

Livet rullar på

Nu har jag inte gjort något inlägg på några dagar och det beror bara på att läget är ganska oförändrat. Oförändrat rätt bra, faktiskt.

Jag testar mig fram och provar vad kroppen gillar i motionsväg. Mina raska promenader fungerar utmärkt. Jag har testat yoga och fuskade bara lite. Testade styrketräning, slutade efter 20 minuter när kroppen sa ifrån - men det var helt ok.  

Sitta framför datorn fungerar ibland, ibland inte. Stickar lite ibland men blir fortfarande lätt illamående när jag fokuserar. Jag har ofta lite ont i huvudet på dagarna men inte värre än att ett par piller har effekt och det är inte varje dag.  Är något öm i huvudet vid operationsärret, men det behöver inte betyda något.

Nu avvaktar jag röntgen den 26:e nov och efter det åker vi till Sälen några dagar. Men innan dess ska vi på 60-års kalas!

Nya naglar...... med barnsliga klistrmärken. Kändes kul!

Dags att sluta mesa

Nu är det hög tid att SLUTA MESA !

Jag måste verkligen försöka att återgå till normallivet. Och så länge kroppen inte protesterar genom att ge mig allt för elaka käftsmällar kommer jag att utmana den.

I söndags var det fint väder igen, så jag kunde inte hitta på någon som helst anledning till att inte gå ut. Eftersom det är dags att försöka vinna kondition och förlora kilon, tog jag med mig vandrarstavarna och gick en riktigt rask stavgångspromenad. En timme och en kvart var jag ute och det kändes jättebra. Även efteråt. (Och jag fick träningsvärk. Det, var länge sen)

Nu har jag även börjat provjobba lite. Har tillbringat några timmar om dagen framför datorn och det känns som om det kommer att funka. Meddelade min uppdragsgivare i Örebro och dom blev verkligen jätteglada! Tänkt - dom sa att dom hade saknat mig....

Jag och hjärnan har även varit på 2 middagar och ett restaurangbesök. Ingen alkohol och inget nattsudd, men ändå.... det känns som länge sen.

När jag aktiverar mig och framför allt anstränger hjärnan längre stunder får jag, typ nån sorts spänningshuvudvärk, framför allt på kvällen. Men det är det värt och det botas enkelt med ett litet piller. Jag mår mycket bättre mentalt, av att komma tillbaka till den verkligenheten där alla andra verkar ha hållit till medan jag varit sjuk.

- Och mitt gnäll över huvudvärk och illamående kommer ni nog att slippa, med tiden.

Idag är en annan dag än i går

Den här är min morgon, varje morgon. Katt, kaffe och Nyhetsmorgon. Jag älskar mina mornar.

Idag har det varit en helt annan dag än det var igår. Jag har nämligen mått jättebra idag. I alla fall med mina mått mätt.  Och eftersom vädret var riktigt vänligt så tog jag en hyfsat rask promenad runt kyrksjön. Jag har även gått igenom min mailkorg och jag har sorterad lite papper. Allt utan att må allt för illa.

Nu är det kväll och jag har lite lite ont i huvudet, men det känns faktiskt fortfarande helt ok. Nu hoppas jag bara att det håller i sig.

Hangover

I fredags var vi på IKEA, Chilli och MIO. I lördags var vi på Coop, Bromma Blocks och Systembolaget. I söndags var jag och tittade på Carolinas lägenhet och på födelsedagsmiddag hos mamma och pappa, med hela tjocka släkten. Redan efter det kände jag mig lite sliten och bestämde mig för att ta några lugna dagar och ladda. Men, det gick inte..  I måndags var jag ute på ägorna och krattade lite löv och klippte bort några grenar. Det var jätte skönt ute. Det kändes bra att för en gångs skull göra lite nytta och Cayley tyckte det var kul och klättrade i träden. - Jag får ju snart nått slags utbrott, om jag bara ska sitta här hemma och glo.

Men, i dag är det onsdag och jag mår inget vidare. Jag är jätte trött, har lätt huvudvärk, ökat sus i huvudet och mår lite sisådär. Jag tror att jag är bakis, efter 4 dagars aktiviteter.
I går latade jag mig hela dagen och det lutar åt det samma idag. Jag ger mig själv m.a.o några rehabiliteringsdagar.

En positiv förändring: Jag har fått bättre närseende. Kan läsa SvD utan läsglasögon :-)

Och nu: - Plats i soffan och studera flygande höstlöv!

Fakta om hjärntumörer

Nu har jag lagt upp en flik i bloggen som heter "Fakta om hjärntumörer".
Där har jag försökt att ge lite information om den typ av tumör som jag drabbades av.

Jag blir själv väldigt informationshungrig när sånt här händer, men det har varit jättesvårt att hitta fakta. Därför har jag försökt att sammanställa det lilla jag hittat på den sidan och hoppas att det kan vara till någon hjälp för den som vill veta mera.


Ni hittar den överst i bloggen, till höger om "Startsida".

Statusbesked av Doktor Kihlström

Röntgenbilderna tagna för 2 veckor sen ser fortfarande inte helt bra ut. Men det är inte heller helt illa, det är betydligt bättre än för 5 veckor sedan.

Det finns fortfarande en svullnad i främre delen av operationsstället som skulle kunna tyda på infektion. Och, med tanke på det, skulle han kanske vilja öppna skallen igen och titta. Den nya operationen kommer att bli mycket enklare.          - Tycker han ja!

Men, han påtalar att det ju inte alls ser så jätte illa ut. Det beror lite på hur man tittar ? ? ! ! 

Och, med tanke på att jag mår så himla bra som jag gör. Och, att det från utsidan, definitivt inte alls ser ut som att det skulle finnas nån som helst infektion, är det kanske onödigt med en ny operation.                 - Nu börjar han äntligen säga rätt saker!

Så - Vi tar ett gemensamt beslut om en ny datortomografi om två veckor.

- Det är vi nöjda med båda två!

Jag ställde frågan, varför blev jag dålig igen?

Jo, troligen har den här svullnaden och eventuella infektionen varit där sedan operationen, men jag har inte reagerat på den, pga medicinerna jag ätit. Men, säger Kihlström; ”Egentligen borde du inte ha mått SÅ bra som du gjorde veckorna efter operationen, men människor reagerar olika”. - Jaha, okej, det var ju skönt att tillhöra rätt kategori, för en gångs skull.

Nästa fråga, varför uppstod den där svullnaden du pratar om?

Jo, det beror på att tumören hade så många och så stora blodkärl att det vid operationen, blev en kraftig blödning. Blödningen fick dom ordning på genom att stoppa in massa absorbtionsmaterial och troligen har kroppen reagerat på det. Men det verkar ju ha ordnat upp sig nu!

Han är nöjd med mig och tycker att jag verkar vara rätt ok! Och, så som röntgenbilderna ser ut, behöver jag inte längre ha några restriktioner vad gäller ansträngning, tunga lyft och - - - - b i l k ö r n i n g!   - Jag får köra min bil!   LYCKA !

Ska dock fortsätta med epilepsimedicinen och ska inte dricka alkohol. Sen är det bara att prova sig fram och känna efter vad jag klarar och inte klarar. Ett steg i taget.

Han är förtroendeingivande och jag tror på allt han säger. Så jag gör det jag ska och gör inte det jag inte ska. - Är så duktig så!

Jag har fortfarande lite problem med att koncentrera mig och fokusera på specifika saker. Då kommer illamående och huvudvärk. Så läsa, sitta vid datorn längre stunder och sånt, funkar fortfarande dåligt. Och jag blir jätte trött! Hjärntrött!

Men annars, förutom det, så känns det oftast faktiskt ganska bra.

 

Den här bilden togs på S:t Göran den 30 juli, dagen efter det att jag åkte in till akuten första gången. Den visar hur tumören såg ut och var den satt. Bilden är tagen "underifrån" och tumören satt alltså på höger sida och i underkanten av hjärnan.

Det som är vitt på bilden är tumören och den rejäla svullnad (ödem) som den orsakar. Totalt upptar den ca 3 cm, varav själva tumören är 1,5 cm. De vita "klorna" som sticker ut nedåt i bilden, är dom stora blodkärlen som gick till tumören och troligen orsakade den kraftiga blödningen.  

Den tumör jag hade kallas meningeom och är en skallbastumör, oftast godartad. En sån tumör växer inte in i hjärnvävnaden utan nöjer sig med att tränga undan den.

Jag kommera att återkomma med lite mer information om "min" typ av hjärntumör.

Vinterkänsla och shopping

I går var det någon som la pudersocker över naturen - jättefint blev det! Men det var en föraning på att det kommer en vinter och vad behöver man då??  Jo, vinterkläder, till mina promenader!  Jag hade köpt en jacka tidigare som skulle bytas, så Anders frågade om jag hade ork och om vi skulle åka och fixa det. I går mådde jag rätt ok så vi tog en liten tur. Och kan man tänka sig.. jag hittade en ny jacka och det åkte med en fleecetröja också!

Idag mår jag faktiskt ännu bättre än igår och det är självklart den nya fleecetröjans förtjänst.

Jag blir visst inte bra på bild

Igår ringde läkaren som sist skrev ut mig från Karolinska. Hon hade granskat bilderna från senaste DTn (datortomografin) som jag gjorde förra tisdagen och hade funderingar över hur jag mådde. Tydligen ser det ut som att det skulle kunna finnas en infektion i hjärnan. Men jag mår ju hyfsat bra och har ingen feber, så hon tyckte att vi skulle avvakta besöket nästa vecka hos operatören och se vad han har att säga. - Och jag har redan förberett mig med ett helt A4,a fullt med frågor.

Det är ju inte roligt att höra, att det inte blivit bättre den senaste månaden. Och jag ser mitt friskförklarande försvinna i fjärran.
Men, nu ska vi inte måla fan på väggen......... Jag har tex nyss tagit en promenad och det gick hur bra som helst!

Jag är lite orolig för besöket hos operatören (överläkare på neurologen) eftersom han är verkar vara en nyfiken, forskande läkare. Om inte röntgen bilderna ser bra ut kanske han tycker att det skulle vara intressant  och spännande att öppna och kolla hur det ser ut, därinne. Jag är inte säker på att jag skulle tycka att det var fullt lika spännande, så den biten får vi nog diskutera om det skulle bli aktuellt.

Nä.. nu är det dags att vila lite.  Man vill ju inte överanstränga sitt söta lilla huvud.  - Jag är ju ändå blondin (nästan)!

Det händer ingenting........

Nä, det händer inte mycket just nu! Varken på den här bloggen eller med mig.

I morse när jag vaknade hade jag både ont i huvudet och nacken igen, men det tillhör undantagen nu för tiden. Jag är tillbaka ungefär i det läget jag var innan jag sjuknade om, plus har kommit ytterligare en lite bit på väg. Härifrån, till att vara helt återställd är egentligen inte så långt, men det tar sån himla tid.......

En liten lustig komplikation som uppstått är att jag ofta, på senare tid, sent på eftermiddagen får rackarns ont i nacken. Anledningen till det är ironiskt nog, att jag är aktivare nu och inte ligger och slöar så mycket. - Jag har helt enkelt fått riktigt taskiga nackmuskler, efter allt ryggläge. Pinsamt! (Fast det blir bättre för varje dag.)

Mina spännande dagar innehåller promenader, vilopauser med hjärnrehabilitering och diverse sysslor som inte tillför hushållet någon som helst nytta. (Jo, jag plockar faktiskt i och ur diskmaskinen ibland, så helt värdelös är jag inte)

Kolla in - HÅR!

Håret på operationsstället börjar växa ut igen och sårskorporna har nästan lossnat helt. Snart kanske jag ser riktigt normal ut igen och kan skaffa en riktig frisyr .....om ett år eller två.

Kolla hur det såg ut efter operationen: Scary Picture - Frankensteins brud

Röntgen - igen

Idag har jag varit på KS igen och gjort en ny datortomografi (skicktröntgen). Om inte jag blir självlysande så blir ingen det. Jag har tappat räkningen på hur många gånger jag åkt in och ut genom den där röntgentrumman den senaste månaden. Anledningen den här gången är uppföljning av mitt "återfall". Kallelse till läkaren för att veta hur det står till i hjärnkontoret, kommer.
Idag mår jag dock rätt bra. Det var nog bra med turen till Sälen.

På röntgen stötte jag på en "sal-kompis" som också heter Annika. Hon var inlagd och opererad för en blödning i hjärnan som hon fick när hon cyklade omkull i våras. Hon har opererat samma blödning 3 gången, eftersom den envisas med att komma tillbaka.
Hon åkte hem samtidigt med mig men hade tvingats söka akut igen pga att hon fått svår yrsel och inte kunnat gå. Anledningen var att hon hade varit på IKEA och burit en ikea-kasse på axeln, från kassan till bilen. - Det räckte!
Så, det verkar finnas nån anledning till att man inte ska bära tungt och anstränga sig, i alla fall.

Miljöombyte

Det var dax för lite miljöombyte. Få ett annat fönster att glo ut igenom några dagar.
Eftersom vi bla behövde köra upp ved inför vintern, kändes det som ett bra alternativ att åka upp till Sälen några dagar.

Att åka bil så långt gick bättre än jag hade trott. Jag blev inte speciellt trött i huvudet, vilket jag befarade, utan tvärtom kände jag mig faktiskt som en "normal" människa för ett tag. Och soffan här funkar precis lika bra som hemma.

Jag har kommit på att jag är precis som ett husdjur. En katt. - Jag är absolut inte till någon nytta alls. Möjligen är jag lite sällskap ibland. Jag äter när jag blir serverad mat. Men mest ligger jag och slöar, eller sover.

Anders fick också tillfälle till att börja snickra på gången ner till vedbon, som ska hindra all snö från att ramla ner precis utanför dörren. Och han har hunnit med att borra sig i tummen också.

På måndag åker vi hem igen, för på tisdag är jag kallad till en ny datortomografi på Karolinska.



För mycket promenad

Lördag 2 oktober

I förrgår tog jag en promenad till ICA och köpte en tidning - det kändes också helt OK. I går däremot hade jag helt klart tappat omdömmet (det gick ju så bra de andra dagarna) och gick runt hela Kyrksjön. Det tog 50 minuter och jag gick i hyfsat bra takt. Det, var dumt!
Idag har jag varit jätte låg, mått illa, fick ont i huvudet igen och deppar - straffad!

Annars har knappt ont i huvudet alls. Inte ens på kvällarna och mornarna. Men jag mår lite illa och det susar i huvudet och jag är förstås trött. Men nu blir det till att ta det extra lugnt ett tag.

Måndag 4 oktober

Idag mår jag mycket bättre igen och Carolina skjutsade mig till nagelsalongen så att fick fixa till mina naglar. Åh, jag blev mycket friskar direkt!

Jag mår bra, har knappt ont i huvudet på morgonen ens. Så länge jag lyssnar på kroppen (som visserligen inte är så tuff som jag skulle önska) och vilar ordentligt och i stort sett inte gör nån nytta alls........så funkar det. Tråkigt, men sådan verkar villkoren vara.




På onsdag ska jag hämta min nya bil som jag inte får köra......
Christian följer med och hämtar den. Jag får väl gå ut och klappa den och sitta och lyssna på radion fram till december.
 - Ironiskt!

Rastlös = Friskhetstecken?

Idag kände jag mig redo för en första promenad efter att jag kom hem från sjukhuset igen. Jättefin höstdag och jag promenerade till Blomsterlandet och köpte mig rosor.
Kolla bilden till höger: Har hittat en superbra app till iPhonen som visar vilken väg man har gått, hur länge, hur långt och hur många kalorier man har förbrukat (fast det blev inte så många). Jättekul!

Sköter jag mig så mår jag oftast rätt så ok, efter omständigheterna. Huvudvärken finns kvar. Den smyger sig på under efternatten och på mornarna men väldigt sällan på dagarna (så länge jag sköter mig). Och när den kommer, motar jag den effektivt med piller. - Inte en chans att den ska få ta över igen!

Jag börjar tycka att soffan är tråkig och känner mig lite rastlös. Under en lång period har jag faktiskt tyckt att det är helt ok att bara kolla på fåglarna eller vinden som leker med träden utanför fönstret. Det är inte kul så lång stund längre. Men, jag hoppas att det här är ett friskhetstecken.
Det tråkiga är, att det är svår att hitta på någonting som känns meningsfull och som jag inte blir för trött och mår dåligt av. Läsa funkar ett tag, liksom TV och ljudbok. Datorn, stickning, matlagning och tyvärr, socialt umgänge och allt annat som involverar både syn, hörsel och engagemang fungerar  bara kortare stunder. Läkarna säger att det beror på att hjärnan blir stressad.
Det här låter ju som om jag är hur klen som helst....... Fast, det kanske är det jag är - just nu i alla fall.
- Men vänta bara!
- I'll be back!

Kort besök i "Världen utanför"

Jag är på en blixtvisit i nya Bromma Blocks. (Jag ser inte jättefräsch ut direkt, men ska jobba på det.)
Anders och jag åkte hit för att köpa lite färdig fredagsmat. Det blev lite plock från fiskdisken. Några små snittar, räksallad, smörgåstårta, bröd och sjävklart en efterrätt. Jättegott var det!

Efter en snabb titt i centret, inser jag att det här absolut är värt att bli frisk för. Massor av roliga butiker.
Förstår bara inte hur dom resonerade när dom bestämde att man bara får parkera 3 timmar.  Hallåååååå 3 timmar! Det är ju klädbutiker där inne..... Hur tänkte ni nu?