Magnetröntgen

Igår var det röntgendax igen!
Magnetröntgen har jag bara gjort en gång tidigare och det var direkt efter att tumören upptäcktes på S:t Görans sjukhus i juli. Tekniken man använder i magnetkameran bygger på magnetfält och radiovågor vilket tydligen ska innebära att man inte utsätts för någon strålning. -Vet inte om jag litar helt på det! Magnetkameran för ett sju jäkla liv, men den här var faktiskt lite tystare än den på S:t Göran.
Man blir körd långt in i den väldiga maskinen och ligger med hörselkåpor på sig. Via dom talar röntgensköterskorna om hur lång nästa bildserie kommer att vara. Man har också en lite gummiboll som man kan trycka på "om man får hemlängtan", som sköterskan sa. Efter 4 bildserier blir man utmatad och itryckt kontrastvätska. (Det var den som var så dyr, ca 1000:-) I går tog dom 11 serier med bilder där vardera serien är mellan 30 sekunder och 6 minuter. Det tog en stund och jag höll faktiskt på att somna.
På tisdag ska jag träffa läkaren och får svaret.  - Håller tummarna!

Magnetkamera (MRT)

Jag märkte lite senare att jag nog var lite trött. För när jag hade varit på K-rauta i Bromma, och klev ut i snön igen, hade jag fortfarande dom små söta blåa tossorna på mig.   - Pinsamt!