Nu åker jag på rehab

Läkarn har varit här på nån slags rond.
Hela tumören är borta, det känns skönt. Ska skickas på Rehab, idag, främst för att få kontroll på balansen och koncentrationen . Sjukskrivning 3 mån. Det känns länge, men säger dom det så. Hjärnan är påverkad och svullen av ingreppet, därav yrseln, kan ta så lång tid att återställa som 3 mån.
Jag begär att få tala med min kirurg Kihlström (upptagen länge med operationer i idag) men hoppas att han har tid en kortis med mig.
Bustrött som vanligt, men det känns faktiskt bättre idag än för 2 dagar sen. Här gäller det att fokusera på det som är positivt.
Längtar inte efter besök ännu. Vill försöka hitta tillbaka till mig själv lite mer först. Känner mig inte så fräsch. Jag får dock massa beröm för mina naglar av syrrorna. Jag är i alla fall bitvis snygg!

Framsteg att jag kan ta mig fram på egen hand! Jag kan tom stå själv, utan att hålla i mig, en kort stund - Märkliga känslor. Sånt här brukar man inte behöva bry sig om och just nu kretsar allt runt små vardagligheter.
Tyvärr är det jobbigt att läsa. Och korsord är komplicerat. Det blir lite långtråkigt. Men att stirra ut genom fönstret är också en helt ok sysselsättning just nu - vem hade kunnat tro det, att Norra Stationsgatan kunde vara så spännande! Jag har koll på alla som åker till o från Prisextra!

Känns fånigt, men har helt på egen hand duschat, satt på mig "mina" kläder och bäddat min säng - seger!
Och nu har jag och rullatorn gått fram och tillbaka i  korridoren också. Trygg kompis det där!
- Just nu känns det faktiskt rätt bra!

Snart går färden till Rehab. Sthlms sjukhem på Fridhemsplan. Det blev snabba puckar, efter som dom fick ett återbud - tur för mig.

Ska bli spännande och se vad det innebär. Hasse- sjuksyrra säger att jag har tur. Kl två kommer transporten. - Ser fram emot det ! Förvarnad om att jag inte kommer att vars äldst!

Nu har jag har åkt färdtjänst ! Och befinner mig på rehab på Stockholms sjukhem. Avd 1. Sal 120B.
Har träffat Fredrik-sjukgymnast - Här ska visst tränas. I morgon börjar det. Och jag har fått en allderles egen rullator, märkt med mitt namn, så att ingen ska ta den.
Nu har jag även träffat en läkare.  På fredag ska dom ta klammrerna.  Ohhh, det känns läskigt!
En vecka beräknas jag troligen bli kvar här.
Dom verkar snälla här - men jag har en väl pratig rumskompis...... hon kommer att få mig att bli frisk fort!