Jag startar denna weekenden med en regäl urinvägsinfektion som nära nog driver mig till galenskap sista milen. Kollar på iPhonen när vårdcentralen i byn öppnar i morgon och konstaterar att dom har öppet nu. Så, efter påtryckning från Anders, som vanligt (Tack älskling!), börjar jag skid-helgen med att besöka Sälens vårdcentral, en torsdag kl 20.40. Kommer ut efter läkarbesök, med recept i handen och lite antibiotika att börja med direkt. Klockan har hunnit bli 20.55. Var i Stockholm finns den servicen?
Åker tvärs över bygatan och köper varsin pizza (som har öppet ända till 22). Ja, jag tycker att det är fantastiskt. Här fungerar ju servicen mycket bättre än hemma. Min eloge till Dalarna.
Idag är det lördag och jag är bättre. Men jag är trött, trött ...... och det gör mig så irriterad. När ska jag egentligen bli helt återställd ? Ja, ja, ja, jag vet att doktorn sagt att det kan ta upp till ett år. Men jag har faktiskt inte lust att vänta så länge. Istället så förtränger jag att jag är sjukskriven och kör på för fullt!
- Vilket varje gång resulterar i en snyting, antingen fysikt eller psykiskt. Grrrrrrrr.... och morr.
- Jag behöver en farthållare. (Kanske farbror doktorn kan operera in en sån... det är ju bara att lätta lite på skruvarna).
- Nä, nu ger jag mig strax ut i skidbacken :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar